lunes, 31 de diciembre de 2012

Feliz Año - Gott Nytt År 2013


 
Gott Nytt År tillönskar jag min familj, mina vänner, alla bekantar och alla som jag kommer att lära känna.
Gott Nytt År till dem som jag glömt, till dem som jag lämnat bakom mig och till dem som jag aldrig kommer se igen.
Gott Nytt År önskar jag också dem som jag aldrig kommer att träffa och som aldrig kommer att få veta att jag finns.
Välsignade människor på jorden.

Feliz Año para toda mi familia y amigos, para todos los conocidos, para todos los que conoceré.
Feliz Año para los que he olvidado, los que he dejado en el camino, los que no volveré a ver.
Feliz Año para aquellos que no conoceré nunca y nunca sabrán que yo he estado aquí.
Benditos sean los hombres de la Tierra.




viernes, 28 de diciembre de 2012

En julklappsfråga



Vad är för stor och vad är för liten, undrar jag. Det beror på vem ska ge och vem ska få, tänkar jag. Det beror kanske på förväntningen? Det finns personer som beundrar en blomma, ett julkort eller sista version av iPhonen. Det beror också på tillfället och pengarna. Allting är relativ. Kärleken har det sista ordet, är det sant?

Hur många gram innehåller ordet ”lagom”?
För att bekräfta mina reflektioner vänder jag mig till en kompis som brukar förstå mina tankar.

Finns det plats för en elephant i ditt vardagsrum? – frågade jag.
Han svarade leende och utan tveka: Det beror på.
 

viernes, 21 de diciembre de 2012

30 år med hiv och 25 år med två föreningar

Minnesskrift till PG Syd & Noaks Ark. Bild: Eva Söderquist.
 
Den dagen kommer, då en pojke frågar sin morfar vad det där röda bandet är för något. Morfadern kommer då att tänka tillbaka på det förflutna, och minnas historian hans far berättade för honom. För att stilla barnbarnets nyfikenhet kommer han att svara genom att berätta legenden om dem som föll offer för den svåra sjukdom som härjade då, för många, många år sedan, och som hotade att utrota alla människor på jorden.
Pojken, nu ännu mer nyfiken, kommer att vilja veta mer om legenden. Morfadern kommer att gå till bokhyllan och ta fram ett skrivhäfte, med gamla, gulnade sidor. Han kommer att förklara att denna lilla bok innehåller minnen från okända hjältar som lidit och kämpat för att utrota den dödliga sjukdomen.
“Jag lovade min pappa att ta hand om häftet – kommer morfadern att säga till pojken – gör nu du det samma, för att bevara minnet av dessa människor. När du lärt dig läsa kommer du att få veta mer om denna historia.”
Pojken kommer att ta häftet i sina händer, och peka på två teckningar: “Vad är det där, morfar?” “De är bilder av Positiva Gruppen och Noaks Ark.” “Vad betyder det?” kommer pojken att fortsätta fråga. “Det kommer du att få reda på när du börjar läsa.” “Snälla morfar, läs den första berättelsen för mig.” “Det lovar jag att jag ska, men nu är det redan kväll och du måste gå och lägga dig. Imorgon är din första dag i skolan.”

30 años con vih y 25 años de dos asociaciones

Memorias para PG Syd & Noaks Ark. Foto: Eva Söderquist.

Llegará el día que un niño pregunte a su abuelo qué cosa es aquel lazo rojo. El abuelo evocará el pasado, recordará la historia que le contó su padre, y responderá– para satisfacer la curiosidad del nieto – con una leyenda sobre las víctimas de una pandemia que una vez, muchos años atrás, amenazó con extinguir a los hombres de la tierra.
El niño, aún más curioso, querrá saber sobre la leyenda. El abuelo extraerá del librero un cuaderno antiguo con hojas amarillas y oxidadas. Explicará que ese pequeño libro contiene parte de las memorias de los héroes anónimos que padecieron y lucharon por acabar con la mortal enfermedad. “Yo le prometí a mi padre conservar el cuaderno –dirá el abuelo al niño-, haz tú lo mismo para que la memoria de aquellos hombres no quede en el olvido. Cuando aprendas a leer conocerás más sobre esta historia”.

El niño tomará el libro en sus manos y señalará dos dibujos: “¿Qué es, abuelo?” “Son los símbolos de Noaks Ark y Positiva Grupo”. “¿Qué significan?” –Pregunta otra vez el niño. “Lo sabrás cuando comiences a leer el cuaderno” –responderá el abuelo. “Por favor, abuelo, léeme el primer cuento”. “Te lo prometo, pero ya es noche y debes dormir. Mañana será tu primer día de escuela.”